Workshop "Anknytning"
Denna workshop går ut på att fundera och göra en plan hur jag som förskollärare på bästa sätt kan jobba med mina nyvunna kunskaper om anknytningens betydelse för små barns trygghet och personliga utveckling. Den börjar med en inledande text som kort förklarar begreppet anknytning. Sedan följer en plan som ska innefatta rutiner för inskolning, den dagliga verksamheten samt hur man kan arbeta med barn som hamnat i någon form av "livskris" t.ex skilsmässa, förlust av familjemedlemmar.
Ordet anknytning:
I boken Anknytning i förskolan står det:
Begreppet betonar betydelsen av något mindre som
hänger ihop med och är beroende av något större.
Teorin behandlar ochså samspelet mellan anknytning
och omvårdnad. Samspelet innefattar förälderns, eller
en annan omvårdnadspersons, villighet och förmåga
att stödja barnets behov såväl av beskydd, tröst och
trygghet i utsatta situationer som av att få utforska
världen under rimligt säkra betingelser, när detta är möjligt.
(Broberg,Hagström & Broberg: 2012, s. 33)
Plan:
Inskolning:
* En pedagog skolar in barnet och har större ansvar för det barnet. Den pedagogen kan barnet förmodligen knyta an till först på förskolan. Inskolningstiden bör inte kontrolleras av redan bestämda dagar som "vanligtvis" brukar gå bra för inskolning. Olika barn behöver olika lång i skolning. Lyssna på barnets signaler och utgå ifrån det.
* För att barnet ska få en bra chans att knyta an till någon i personalen kan det vara en idé att ta in vikarier eller liknande som kan hjälpa till att ansvara för de övriga i barngruppen.
Dagligverksamhet:
* En medvetenhet om att en god anknytning ligger till grund för barnets tillvaro i förskolan i stort. Eftersom barnets trygghet påverkar deras möjligheter att ta till sig och utveckla lek och lärande i vardagen och därmed så påverkar det deras totala utveckling i förskolan.
* Förskolan kan inte ersätta anknytningen från föräldrarna men ska vara ett komplement till hemmet, möjliggöra för barnet att knyta an på förskolan.
* Närvarande pedagoger som är lyhörda och försöker synliggöra för arbetslaget vilka barn som är tryggt/otryggt anknutna.
* Pedagogerna ska göra allt vad de kan för att barnen ska känna en trygghet till förskolan och på så sätt kunna knyta an till någon/några personer. Se till barnets behov och ge god omvårdnad är en god start till att känna trygghet i förskolan.
Arbeta med barn i "livskris":
* Viktigt för barnet att ha en trygg relation med minst en pedagog i förskolan så att den personen kan komplettera den del som kanske för tillfället saknas i hemmet, ett arbete som kräver uppmärksamma och medvetna pedagoger. Utstrålar trygghet.
* Arbetslaget ska diskutera fram bästa lösningen för barn som hamnat i kris. Och lösningen kan te sig olika beroende på situation och barn. För vissa barn kan det behövas många olika medel för att arbeta på bästa sätt. Exempel kan vara - att läsa böcker om ämnet (skilsmässa, dödsfall, syskon mm). Rita sina känslor sägs ha god inverkan på människan i allmänhet. Även lekar, med exempelvis handdockor eller liknande. Samtala, dela med sig av egna erfarenheter samt låta barnet få sitta knät på pedagogen exempelvis.
* Prata med föräldrarna och därmed få en bild av hur barnet fungerar hemma, att vi "samlar kunskap" om situationen och gör det så bra för barnet som möjligt.
* Vid växelvis boende kan barnet få ha med sig något speciellt ex. En nalle som följer med hem till den andra föräldern. Så vet barnet att den dagen som visar att det är den mamma/pappa veckan. Bilder på föräldrar och nära anhöriga kan få finnas i en bok eller liknade så barnet kan få titta o minnas dem om de blir ledsen o saknar dem.
* Det handlar om att förebygga innan saker och ting har hänt. Inte vänta på en reaktion från barnet utan agera i förebyggande syfte.
Broberg,M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan: vikten av trygghet för lek och lärande. (1. uppl.)Stockholm: Natur & Kultur.