Essä

Denna uppgift är den slutgiltiga uppgiften för denna kurs. Den går ut på att skriva en vetenskaplig text med fakta samt mina egna åsikter. Ämnet ska vara utifrån pedagogik/specialpedagogik och ska utgå från citatet "en förskola för alla". Den ska innehålla en inledning, fördjupning och ett avslut. Det känns bra att börja med essän nu när allt det andra är avklarat, nu kan jag fokusera på det som skall skrivas. Jag vet inte rubriken ännu men kommer att handla om pedagogers syn på barn.

Blogga

I denna uppgift ska jag läsa 3 andra bloggar från våran studiegrupp och kommentera dem samt ge feedback. Vi har kommit överens om vem som skall läsa vems så ingen blir utan läsare eller utan någons att läsa. Det vi vill kommentera skriver vi i ett gemensamt forum för våran studiegrupp där man ochså kan svara på det någon skrivit. Jag tänker att det kan vara nyttigt att både ge och få feedback. Man måste våga "hänga ut sig själv", stå för det man tycker och acceptera andras tänk och värderingar.

Jag har idag börjat kommentera de 3 bloggarna jag ska säga något om. Det blev 1 inlägg på varje och jag ska göra 3 st inlägg på vardera sammanlagt. Jag fick även en kommentarer på min egen. Det kändes lite pirrigt om man skulle hitta något som man inte håller med om eller om någon ifrågasätter min. Intressant att se om man tänker olika men även att det kan ju ochså bidra till att man tänker om.

Barn som utmanar

Många barn utmanar oss vuxna och det gäller att vi hjälper de, ett bra tänk taget från boken Relationskompetens-i pedagogernas värld (2009): "Oavsett vad vi beskriver som primära orsaker till ett barns problematiska beteende är dess behov till världen alltså inte: Lär mig att samarbeta och anpassa mig! Det är istället: Dra försorg om min integritet och lär mig att göra det själv på ett sätt som gör att jag lär känna mig själv och så att andra människor står ut med att vara tillsammans med mig". (s 255)

1

Allan har varit under sin skoluppväxt en lugn och tyst elev som lärare inte ofta lagt märke till, det är synd tänker jag för det är inte bara de elever som är framåt och utagerande som ska synas. I 4:e klass uppmärksammade en lärare detta och det blev en utredning och det kom fram att han levde med en alkoholiserad mamma, sina småsyskon och en frånvarande pappa. Jag tänker att vi aldrig kan veta ens barns bakgrund men på nåt vis måste vi våga oss närma barnet. Jag tror att Allan kunnat fått hjälp tidigare bara det funnits engagerande lärare runt omkring honom. Det finns alltid en förklaring till ett beteende. Jag tycker det är sorgligt att läsa att han tidigt i livet gett upp sin personliga integritet, tagit ett vuxet ansvar gentemot sina småsyskon. Det förklarar varför han får panik när den dagen kommer och folk frågar vad HAN vill göra med sitt liv, vad han har för mål m.m. med livet. Jag tycker inte de tysta barnen ska få beröm för att de är duktiga och klarar sig själva för då är det lätt att vi missar de här barnen som Allan.

2

Marie lever med sina föräldrar som låtsas att allt är bra, när de själva verket har jobbigt med sin relation sins emellan. Marie märker att föräldarna är svår att nå, de är vresiga, har lätt för att bli arg och den här flickan känner att hon inte syns. Hon blir samarbetsvillig och gör allt rätt men blir inte uppmärksammad så hon blir frustrerad och detta går ut över skolan. Läraren pratar med föräldrarna om detta men de märker ingen skillnad på sin dotter, hon är ju så duktig och snäll. Föräldrarna berättar inte för läraren om deras problem, utan vill vänta tills de har bestämt en lösning. Pedagogen måste i detta fallet agera på så vis att visa sig intresserad av henne, inte fråga ut henne för det hjälper inte utan finnas tydligt där för henne. Visst ska man vara öppen som förälder men det är nog svårt i olika situationer, jag tänker att det hade nog varit svårt för de att berätta för Marie vad som eventuellt var på gång. Som pedagog måste man acceptera att det kommer situationer när man inte har alla fakta, utan får göra det bästa av situationen.

3

Thomas är en fyraårig pojke som fått all uppmärksamhet hemma och blivit som en ledare, föräldrarna har tagit ett steg tillbaka. På detta sätt hamnar han i en roll där han fått bestämma och det skapas en konflikt med de andra barnen för han möts av motstånd och det är han inte van vid. Jag tänker att pedagogerna inte bör fokusera på hans beteende, vad han gör utan på varför. Det känns som att han slår och skapar en konflikt pga av att få uppmärksamhet. Här gäler det att pedagogerna finns där för Thomas och hjälper han, är närvarande så ett förtroende skapas och han blir lugn. De har pratat med föräldrarna om detta men tycks inte nå de eftersom de tycker olika. Hans föräldrar tycker att de sätter familjen först och ger honom all sin uppmärksamhet men på det sättet har det blivit jobbigt för honom, när han kommer utanför hemmet saknar han livserfarenhet utav gemenskap och saknar empati. Pedagogerna måste hjälpa även föräldrarna så de ser vad han behöver, att de har en vuxen roll och han är ett barn.

4

Charlotte beskrivs som en självständig flicka som gör som hon vill, och eftersom flickor har motsatt stämpel blir detta ett stort ämne. Jag tänker: hade det varit lika stort fokus om det hade varit en pojke? Jag tycker det var strongt gjort av hennes lärare att erkänna att hon har svårt att acceptera henne som hon är, att hon motarbetade henne, men att hon nu bestämt att de ska jobba tillsammans. Det gäller tänker jag att utgå från sig själv, som pedagog om vilken syn man har, hur man agerar och säger. Att det är vikigt att säga att var och en får vara som de är. Strunta i vad normen säger.

5

Lina är en flicka í en familj med många barn och föräldrar som har så mycket problem att det tar all deras tid och inte tillgodoser Lina och henns behov. Detta gör att hon tror att det är något fel på henne. Jag tänker att i en familj är detta vanligt, det är livspussel med jobb, barn, hushåll med mera. Det är aktiviteter, matinköp, ens tid räcker inte till ibland känns det som. Det är vikigt för föräldrar och pedagoger att se varje barn varje dag, det gäller att ta tillvara på alla tillfällen. Är det en stor barngrupp måste pedagogerna tänka till och arbeta fram ett bra sätt för alla. I exemplet tog författaren upp något som jag delar, att pedagogerna inte utnyttjar sina erfarenheter utan hänvisar hellre till specialister. Jag tror inte att experterna i det här fallet med Lina kan lösa det, om möjligt kanske ge föräldrarna en inblick och förståelse på vad Lina behöver men man måste nog börja hos pedagogerna, de som barnet och vuxna träffar varje dag. Jag tror att det kan vara bra att föräldrarna och pedagogerna kan prata med varandra i många fall och berätta samt fråga om råd, kanske inte allt vill man säga men det kan underlätta för alla parter.

6

René är en pojke som besöker skolsköterskan pga han tycker sig inte höra när folk pratar, men inget fel på hörseln visar sig det vara. Hon inger ett förtroende när hon säger att ibland kan det bli så om man går och bär på något jobbigt. Hemma har han det jobbigt, pappan är psykiskt sjuk efter en konkurs och mamman vill inte vara samhället till last och vill stänga inne problemet i familjen. Rene har ochså en 2 årig lillasyster. Skolsköterskan pratar om att han bör prata med en psykolg men att föräldrarna måste lämna sitt medgivande till det. Här blir det problem för när mamman får veta detta blir hon arg och ifrågasätter. Jag tänker att det måste blvit en svår sits för skolsköterskan i sin roll om hon själv ska hjälpa Rene eller lämna över.  Jag tänker att Rene haft detta inom sig, alla känslor och tankar och inte fått visa de för man ska vara stark och klara sig själv har han fått lära sig hemifrån. På detta vis resulterar det att han tillslut behöver anförtro sig och det blev sköterskan. Jag tycker hon borde agerat annorlunda, gett han av sin tid för att lyssna och vara ett fortsatt stöd.

Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

I denna uppgift skulle vi dels titta på ett program från UR "Barn som behöver mer" samt läsa boken Relationskompetens-i pedagogernas värld.

Programmet handlade om Teodor som pga sin diabetes krävde mer stöd. Jag tänker att det var bra att föräldrarna var så öppen mot personalen med det kring pojken behövde, och det kunde föräldrarna och chefen intyga i filmen. Eftersom det inte fanns någon specialhjälp att få utifrån tycker jag personalen
gjorde det bra utifrån förutsättningarna. Teodor behövde hjälp att komma in i gruppen och detta ändrades pga personalen var delaktiga och verkligen ville att detta skulle fungera. Närvarande pedagoger som lyssnar är a och o tycker jag. I filmen fick man också träffa Erik med ADD som har uppmärksamhets-svårigheter. Han har svårt att sitta stilla, blir fort less och känner själv att han känner sig dum. I båda fallen tycker jag att personalen visade på en bra relationskompetens, de fångade upp barnen och såg till att de inte blev utanför i grupperna. Det är den vuxnes ansvar att se till att relationen fungerar. De såg barnet och det är viktigt och skrivs om i boken Relationskompetens-i pedagogernas värld (2009) : "Pedagogens förmåga att se det enskilda barnet på dess egna promisser och anpassa sitt eget beteende efter detta, utan att därigenom frånhända sig ledarskapet". (s 124)

Det handlar också om att ha en god relation till föräldrarna. I våran värld har vi många relationer och det kallar författaren interpersonella relationer, de är viktiga anser jag. Här gäller det att som pedagog värna om alla slags relationer som man möts av dagligen i arbetet och med fokus på barnet. Det är som jag skrev tidigare, att det är den vuxnas ansvar som det står i Juul & Jensen, 2009 : "Barns beteende påverkar kvaliteten i de interpersonella processerna och påverkas av dessa, men även om barnens påverkan verkar överväldigande är kvaliteten de vuxnas ansvar. Barn är medskapande men kan inte göras medansvariga". (s 108) Jag som förälder kräver att pedagogen ska ge mitt barn det allra bästa när jag lämnar de på förskolan, oavsett vad mitt barn är i för behov av stöd.  

I boken skrivs det om att personalens utstrålning och förhållningssätt är en viktig del för kvaliteten i relationen. Det står även följande: "Vi ser den yrkespersonliga utvecklingen som en fortlöpande strukturerad process där vi undersöker, erkänner och bearbetar de tanke- och handlingsmönster som hämmar eller hindrar oss att förverkliga vårt yrkesmässiga engagemang, våra mål och vår potential i professionella relationer". (s130) Här gäller det tänker jag att som förälder lita på att personalen gör sitt jobb och som personal måste man skilja på det som är privat och det som är yrkesmässigt, inte ta med det till jobbet.

Som jag skrev tidigare är föräldrasamarbetet viktigt och i boken skriver Juul & Jensen (2009) om när detta inte fungerar. Det man ska ha i åtanke enligt författaren är att varken föräldern eller pedagogen är experter om barnet utan de vet inte vad som sker inifrån barnet. Detta tankesätt skulle nog ställa till med diskussion tänker jag eftersom pedagogen kan pedagogiken och föräldern har växt upp med barnet. Som mål bör det vara anser jag som författaren skriver: "Samarbetet med föräldrar och barn ska präglas av ömsesidig respekt, tillit, öppenhet, trygghet, lika värde och respekt för olikheter. Det är upp till varje enskild institution att med jämna mellanrum se sig själv i spegeln och avgöra om dessa grundläggande värden faktiskt omsätts till handlingsvärden eller bara är skådevärden". (s177) En öppen dialog mellan föräldrar och pedagog är vikigt anser jag och i filmen underlättade det för barnens skull. Det gäller att kunna prata om det som är bra men även våga ta upp det som är svårt. Författarna Juul & Jensen (2009) kallar inte de samtalen för svåra utan nödvändiga. Jag tänker att jag som pedagog inte kan gå och dra på något bara för att jag vet att det kan bli känsligt utan jag måste se till barnets bästa. Det är barnet som ska få bästa tänkbara hjälp vad det än rör för område.

Barn som behöver mer  https://uraccess.se/products/101382

Juul, J. & Jensen, H.  (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Likabehandling

Skolverket

Denna myndighet har gett ut en bok vid namn Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling som är till för personal som jobbar med barn för att främja likabehandling och att motverka trakasserier, diskriminering samt kränkande behandling. Materialet i boken består av 7 avsnitt:

1. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling

2. Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter

3. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling

4. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling

5. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling

6. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling

7. Planer mot diskriminering och kränkande behandling

De olika begreppen beskrivs enligt boken som följande:

Diskriminering - Barn som missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Trakasserier - Uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn för trakasserier benämns det diskriminering.

Kränkande behandling - Uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barnets värdighet.

Mobbning - Form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet gör någon illa.

Denna uppgift var riktad mot diskriminering och då kan läsas följande i boken gällande Skolvekets allmänna råd (2014): "Enligt läroplanen för förskolan ska inget barn i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling". (s13)

Här gäller det anser jag att personalen ger alla barn rätt att få vara med och bestämma, och som det stod i boken läsa böcker som handlar om religioner, familjekonstulationer med mera. Det gäller att som personal inte göra någon skillnad gällande något barn. För att förebygga kan man ha rastvakter som har koll, man bör kolla över miljön samt anordna mycket rollekar för att främja empatin. En åtgärd om detta upptäcks skall ta fart på en gång för att förhindra återfall.

Svavelryd och Hjertson

Denna bok tänker jag beskriver vad allting handlar om då det gäller barn: att barn har rättigheter och vuxna skyldigheter. Barnen är skyddad av 2 st lagar som har 1 syfte: Skydda mot trakasserier, kränkningar och trakasserier.

Varje år ska en plan göras som beskriver arbetet för att främja likabehandling och för att förebygga diskrimineringen. Det ska även finnas med rutiner över hur arbetet skall åtgärdas. När skolinspektionen gör sina kontroller är det många skolor som får underkänt och den som bär ansvaret är skolans huvudman. Hon/han har ett aktivt ansvar och kan bli skyldig att betala skadestånd om detta inte sköts på rätt sätt.

I denna bok Lika behandling i förskola och skola (2012) står det: "Diskussioner om vilka värden skolan ska förmedla måste börja i lärarrummet. Ofta flyttar vi fokus från de värden lärare förmedlar till hur eleverna beter sig gentemot varandra". (s31) Det gäller att var och en rannsakar sig själv för att bli en bra människa som barnen ser upp till och även ser över verksamheten. Den tar även upp de 7 skiljegrunderna som är kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning samt ålder. Vidare beskriver boken följande: "Diskriminering handlar om att berövas rätten att få vara sig själv. Det handlar om den individuella upplevelsen av att ha fått sin värdighet kränkt utifrån någon av de sju skiljegrunderna". (s38)

Det förekommer övningar i kapitlet som jag tänker att pedagogerna i arbetslaget kan ha nytta av i sitt dagliga arbete. Jag avslutar med författarens 5 tips om att motverka detta ämne:

       Ledarskapet= Den politiska viljan och ett tydligt ledarskap från skolledarnas sida i dessa frågor är avgörande.

       Budskapet= Kommuniera att det är nolltolerans som gäller ifråga om kränkningar.

       Handling= Agera på den information som ni får fram i verksamheten. Alla har ett personligt ansvar att agera.

       Närvaro= Var ute bland eleverna och prata med dem!

       Uppföljning= Utvärdera kontinuerligt. Gäller såväl av skolhuvudman som av de enskilda verksamheterna.

                                                                                                                                                  (s 51) 

När jag tänker på likabehandling tänkte jag direkt på den matta som nu finns i domkyrkan i min hemstad, som visas på bilden längst upp på denna sida. Denna matta i många olika fina färger symboliserar mångfald, att alla människor har lika värde. En fin ståndpunkt tänker jag.

Svaleryd, K. & Hjertson, M.  (2012). Likabehandling i förskola & skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Sverige. Skolverket  (2014). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Skolverket.

Likabehandling

Mångfald= Mångfald handlar inte bara om etnicitet, utan ochså om många egenskaper. Det är viktigt att benämna för utan mångfald utvecklas vi inte och vi får inte förståelse för andra.

Normkritik=Genom att granska sig själv så blir man medveten om hur man handlar. Viktigt att reflektera över om det är normen som styr oss eller om man bara har en tanke bakom. En norm brukar beskrivas som den förväntan vi har på hur något ska vara och hur det är.

Likabehandling= I boken Likabehandling i förskola och skola (2012) står de: "Arbetet med likabehandling handlar om att ifrågasätta normer" (s 62). Det går inte att göra lika för alla. Alla ska behandlas utifrån individen.

Likvärdig behandling=Barnen äter mat men vissa serverar du inte kött pga religionen. I boken Likabehandling i förskola och skola (2012) står det: "Vi gör likvärdig behandling och får lika behandling" (s 64)

Intersektionalitet=Synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skörningspunkter för maktrelationer. Tex man bestämmer att alla huvudbonader inte får användas inkl sjalar eller liknande vilket kan leda till att man kränker någon pga religion, eller liknande.

Normer i språket=Viktigt att ha ett kritiskt tänkande när man väljer litteratur för att beakta normer.

Normfäller=Att inte använda sig av tex hudfärgade plåster. Att inte se sig själv som normen.

Genus=Det socialt konstruerade könet. Det handlar inte om våra biologiska skillnader mellan kvinnor och män, utan om varje människas tolkning av dessa skillnader.

Jämställdhetsintegering=Viktigt att tänka på arbetsfördelningen i arbetsgruppen oavsett kön. Behandla barnen lika oavsett kön. Miljön är anpassade till alla.

Heteronormativitet=Tex att förtryckta stenciler där föräldrarna ska fylla i benäms med vårdnadshavare istället för mamma och pappa. Öppnar upp för familjer där det är två mammor/pappor.

Svaleryd, K. & Hjertson, M.  (2012). Likabehandling i förskola & skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Samspel- barn, rum, pedagog

Våran förskola är klar, känns superbra. Vi har verkligen fått till det bra, det enda som är kvar nu är postern med referenser. Och vi ska skriva ut en till bild för att se förskolan från en annan vinkel, så man ser mer av det vi tänkt ha med. Bilden ovan och den nedanför är nu resultatet av vårat arbete.

Redovisningen var idag och den gick mycket bra. Det var intressant att se och höra hur alla hade tolkat denna uppgift. Jag tänker att det är ett bra sätt att skapa nya ideer och få tips. Vi berättade rum för rum hur vi har tänkt och det känns som vi fick med allt. Vi döpte förskolan till "Kojan" och där jobbar 3 pedagoger på 12 st barn 3-5 år. Vi har tänkt stora fönster som släpper in mycket ljus, öppna ytor med utrymme för lek och även ute, hemliga rum/gångar. Vi hade många olika rum. När man kommer in i förskolan kan barnen hänga av sig sina kläder och personalen i närheten, smidigt så inte en pedagog försvinner bort. Det såg jag på min vfu att barn samlas i en klunga och står och väntar på att personalen skall bli klara, de blir varma och detta tänker vi underlättar för alla. Toaletterna är inredda för både personal och barn och med potta och skötbord. Sedan kommer man in i ett mysrum, barnen kan ta en hemlig gång och personalen via en vanlig passage. Rummet man kommer till har mysfaktor med kuddar och soffor och ett bord med fullt av böcker under. Sedan har förskolan även ett samlingsrum, vilorum, pysselhörna, lekrum och ett personalrum. Matrummet har ett kök med en avlångt matbord samt en avlång bänk där barnen kan sitta och vara med och laga och provsmaka, de har givetvis en matplats bestående av bord där de sitter sedan då de äter tillsammans med pedagogen. Lekrummet består av ett stort utrymme med ett rum inuti där det finns en scen och scenkläder. Utemiljön är ochså inbjudande för den lockar till lek och upptäckande. Värt att nämna är gångtunnel och det stora äpplet där även mellanmålen kan ätas. Vi är supernöjda med vårat arbete och det har varit roligt att jobba med.

Nu har vi träffats och vi kom väldigt långt under träffen. Vi samtalade vad vi hade läst, vad vi fattat tycke för samt olika idéer att tänka på i förskolans uppbyggnad.

Vi började skapa en värld från dataspelet "The Sims" och det var ett bra hjälpmedel tycker jag, när man kör lite fast så hittar man nya idéer. Vi blev nästan klara men ska läsa lite mer i litteraturen och hitta referenser som stärker vårat tänk.

I boken Kamratkulturer i förskolan-en lek på andras villkor tyckte jag det stod mycket bra saker. Jag hittade texten "Barndomen har inte ansetts ha så stor betydelse, utan har setts som en förberedande fas i livet" (s 12) samt " I dagens förskola har lärarna så många andra arbetsuppgifter som många gånger anses viktigare än att delta i barnens egna aktiviteter och lekar att det ändå uppstår avsaknad av vuxna. Det vi har sett i våra studier är att när vuxna inte deltar så utvecklas mer eller mindre etablerade förmer för uteslutning i barngruppen" (s 32)

I det första citatet tänker jag tvärtom på den förskola vi har skapat, att barndomen är viktig och visst är den förberedande men barn måste få vara barn. I det andra citatet har jag upplevt det så under praktiken, det är mycket som pedagogerna ska göra under dagen men jag tycker ändå att det kan läggas åt sidan stundvis och vara med barnen istället.

Löfdahl, A.  (2007). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Denna vecka har gått snabbt känner jag, det känns som att det är mycket att läsa men det är ett intressant ämne så detta kommer nog gå bra. Att skapa en blogg kände jag direkt när jag läste studiehandledningen skulle bli jobbig men nu när jag börjat skriva är det faktiskt roligt.

Jag har börjat läsa litteraturen och mer och mer kunna sätta kopplingar till dem när jag skriver om det jag varit med om på dagarna.

Nu i slutet av veckan har jag och min grupp bestämt vilken dag vi ska träffas och jobba kring uppgift 1 "Samspel-barn, rum, pedagog".  I den ska vi vi skapa en fiktiv avdelning.